Dr Phil och jag

Jag gillar Dr Phil, han ser så sympatisk och mysig ut och säger en massa kloka saker.

Faktum är att på vår bröllopsresa så hamnade vi på en Dr Phil inspelning. Uppenbarligen så är studiopublik inte helt lätt att fånga i Los Angeles så man gör i princip allt för att få folk att gå dit frivilligt. Vi skulle ändå passera den delen av stan på väg norrut och hade inget bättre för oss. Det kändes dessutom som en god gärning eftersom vi därmed lät två Paramount pictures anställda slippa bli dit kommenderade (vad gör man inte för att fylla en studio?)

Jag tycker det är trevligt att uppleva olika märkliga saker i livet och det här hade ju potentialen att bli en av de lite mer smått bisarra upplevelserna. Väl på plats så satt vi i en lounge i väntan att få gå in i studion och där då bli "uppvärmda" av en stand-up komiker (jag menar, hur vore det i amerikansk TV om publiken var lika sansad som i svenska debattprogram?)

Vi hamnade bland ett gäng väldigt hängivna individer som var inbjudna i publiken för att representera en åsikt. Man skall ju inte tro att de som ställer frågor bara gör det för att de är nyfikna utan det finns helt andra skäl.
Dom pratade på och var mycket engagerade och såg fram emot själva showen.

Efter ca en halvtimma så vänder sig den ena mannen och ursäktar sig att de har exkluderat oss ur diskussionen.
Jag såg ut som ett frågetecken och undrade vad han menade. Jo, vi pratar ju engelska.

Det är ingen fara sa jag, jag är flerspråkig. Jag behärskar 10 språk och däribland engelska, men vi är från Sverige och pratar därför svenska med varandra.

Han såg ut som om han kunde svälja en fotboll och stammade fram.. 10 språk?

Javisst sa jag, alla skandinaver är flerspråkiga, men jag är lite mer än de flesta.
(och jag kan ju 10 språk, svenska, danska, norska, engelska, tyska, lite franska, lite italienska, skånska, C# och C++).

Självklart så fann jag en viss glädje i att vara lite dryg men det är inte själva poängen.

Mannen visar nämligen på ett beteende som inte är ovanligt.

Bara för att man själv inte kan en viss sak så innebär det inte att ingen annan kan heller.

En kollega till mig suckade uppgivet efter ha intervjuat åtskilliga anställda i ett företag. ALLA ansåg sig vara "klart över medel" i IT kunskaper och hur effektiv man kan använda sin dator i sitt arbete. Tillåt mig vara skeptisk.

Det finns en stor poäng i att inte ta saker för givet utan att vara lite nyfiken och ifrågasätta.
Varför gör ni på ett givet sätt? Har ni tänkt på att göra så här? Eller

Självklart så kan man ordbehandla i Microsoft Excel, eller PowerPoint, men det är knöligare än att göra det i Word.
Självklart så kan man skriva "med vänliga hälsningar, förnamn, efternamn, avdelning, bolag, etc) men det är enklare att göra en liten autotext i Office.
Självklart så kan man googla facebook varje gång man skall gå in på facebook och sen klicka på länken, men det är nog enklare att ha en favorit i webbläsaren (de tre vanligaste sökningarna på svenska google under 2010 var visst facebook, youtube och aftonbladet. Den märkligaste är dock hitta.se).

Genom att ha en lite ödmjuk attityd till att "jag kanske inte alls är klart över medel" på ens IT mognad så kan man upptäcka fantastiska saker.

Själv så brukar jag göra lite som Dr Phil.  Vara lite nyfiken på att förstå hur man resonerar, vara lite trevlig, lite omtänksam. Tänk så mycket orealiserat värde det ligger där ute i våra affärslösningar, i vår organisation och i våra processer.