Tänk om Christofer Columbus hade haft google maps

Jag fick några kommentarer kring mitt blogginlägg om Cheshire-katten (http://bit.ly/ql65fI), dvs. att ha en karta tillhands vid navigering i vår komplexa och ständigt föränderliga omvärld.

Skall man verkligen se till att rita en världskarta över sin verksamhet?

Utan tvekan, om du har en stark längtan att spendera en massa pengar på en gång. Är du dessutom en smula riskbenägen så kan vi ju slå till på en gång. Men är det värdefullt?

Att våga kalla sig för "ni vet vad" kan ibland leda till en del skepticism just eftersom det finns så många satsningar som inte alls har gett de effekterna man hade hoppats på. Flera företag har lagt ner sina initiativ. Men är det fel på "ni vet vad"?

Självklart inte!

Tänk om Christofer Columbus hade haft google maps?

Vad hade hänt då?

Sannolikt så hade han insett att "det går inte att ta sig dit" eftersom Google maps idag endast har vägar/färjelinjer med några få undantag (testa gärna Tokyo till San Francisco :)) och vad hade han gjort då? Hade han gett upp? Ställt in upptäcksresandet kanske? Försökt ändå? Sadlat om till att bli vinbonde? Ägnat sig åt golf på heltid eller blivit fastighetsmäklare på spanska solkusten? Vad vet jag. Men risken finns att det inte blivit mer segling.

Allt resande bygger på någon form av navigering på en karta och jag gillar kartor som är så där lagom stora. En skala på runt 1:750000 eller så. Det innebär att man har tillräckligt mycket överblick om området runtomkring men samtidigt som man faktiskt rör sig på kartan. Rent mentalt så känns det väldigt trevligt att vända blad i kartboken medan man svischar fram på autobahn.

När jag jobbar med att stödja verksamhetsutveckling ute hos mina kunder så ställs vi ofta inför ett vanligt dilemma.

Ju fortare vi får kartan, ju snabbare kan vi komma igång och navigera i verksamheten. Ju större område vi vill täcka in och ju mer detaljerat vi vill rita den ju längre tid tar det. Att rita hela kartan på en gång hävdar jag är ett effektivt slöseri med tid och pengar.

Gör därför som sjöfarare alltid har gjort: Kartlägg det som är värdeskapande.

Det är ju säkert inte utan orsak som sjöfartsverket har mätt djupet med en faslig noggrannhet på vissa ställen och lite mer uppskattningsvis på andra. Om det är 2500 eller 2698 meter spelar nog ingen roll.

Men om det är 100 cm eller 200 cm spelar väldigt stor roll när man har ett djupgående på 120 cm. Det fick jag erfara i smålands farvatten en sommardag. Som tur var så var det en mjuk sandbotten men det hindrade ju inte alls reptilhjärnan från att gå till högsta beredskap på en sekund. Blåsa "överge fartyget" och inleda länspumpning.

Mitt råd är därför: Skapa en världskarta som är tillräckligt detaljerad för att hitta dit. Kartlägg sedan verksamheten där du gör förändringar. Successivt så byggs en färdig och aktuell karta upp.

Hur ser era kartor ut? Hänger dom på väggen eller är ligger inplastade på bordet för att rita på?