Jag har bara otur när jag tänker

Om det är något som människan är bra på så är det att tänka dåligt. När man studerar hur människan tänker blir det tydligt att människohjärnan inte är anpassad för det data- och faktaintensiva samhälle som vi lever i idag. Det finns många förenklingar som hjärnan gör för att snabba på analyser som var viktiga för överlevnad på savannen. Mönsterigenkänning är ett bra exempel på detta: vi kan lätt få för oss att en kavaj slängd över en stol i mörkret ser ut som ett farligt djur, men vi tror oerhört sällan att ett farligt djur är en illa placerad kavaj.

Hjärnans egenheter i hur den hanterar information och som gör att den tänker dåligt i vissa situationer kan vi prata om som kognitiva bias, tendenser att snedvärdera information. Ta bara en snabb titt på Wikipedias lista över bias för att få ett litet hum om hur många sätt hjärnan tänker snett på. Här följer en beskrivning av ett par av dem, med kommentarer till varför de är bra att känna till.

Vi kan börja med förlustaversion, som jag skrivit om tidigare. Människan värderar förluster starkare än vinster och hur en situation beskrivs påverkar hur vi uppfattar den. Detta är något som är bra att känna till i alla beslutssituationer. Prova att formulera om problemet och se om du skulle fatta ett annat  beslut. Många blir till exempel upprörda över en kortavgift på fem kronor i en butik, men skulle du klaga om du fick fem kronor rabatt om du betalade kontant?

Människan har även en stark tendens att leta efter information och tolka information på ett sätt som stödjer redan befintliga åsikter. Annan information kommer sållas bort lite snyggt och inte tas så allvarligt. Sitter man i en beslutssituation kan det därför vara intressant att med jämna mellanrum fundera på vilket förslag man lutar åt och i och med det fokusera mer på information som stödjer de alternativa förslagen, med målet att fatta ett så bra beslut som möjligt. Konfirmeringsbias är ett stort område och det finns flera andra bias som hör ihop med den. Till exempel kommer bevis som motsäger dina åsikter få dig att tro mer på de åsikter du redan har, detta kallas för Backfire effect. Människan har också en tendens att bara försöka bevisa sina hypoteser genom direkt testning och inte genom att försöka motbevisa hypotesen.

Information som det finns mycket av kommer hjärnan att tolka som viktigare än annan information. Det är bland annat därför många tror att våldsbrotten ökat i samhället när det egentligen bara är mediarapporteringen som ökat. Det här är något som är bra att känna till inför framtida möten. De åsikter som får mest air-time kommer att tolkas som viktigare eller mer sanna än övriga åsikter.

En situation där jag behövt brottas med alla ovanstående bias är i kravställningsfasen av projekt. Kravställare kommer att läsa in sina egna åsikter i kravdokumentationen och uppfatta den som mer korrekt än vad den faktiskt är, konfirmationsbias. Områden som belyses extra mycket kommer av både kravställare och kravmottagare att uppfattas som viktigare än andra krav. Och sist men inte minst, funktionalitet som försvinner kommer påverka användare väldigt mycket mer negativt än vad all funktionalitet som tillkommer kommer påverka positivt. Genom att känna till hur huvudet fungerar kan man därför göra arbetsdagen lite lättare för sig själv och sina kollegor.