Martin Nygren

Diskursdiskurs

Av: Martin Nygren         Publicerad: 2012-01-26

Diskurs är ett av mina favoritord men det har inte alltid varit så. Första gången jag hörde ordet diskurs var nog i svenskundervisningen under första året på gymnasiet. Jag minns att jag frågade läraren vad ordet betydde och fick ett ”eeh, det är lite svårt att förklara” som svar. Jag undrade då om det har något med diskussion att göra och möttes av ett ”njaeä”. Jag gick från lektionen med inställningen att diskurs är ett pretentiöst ord som används av humanister som inte riktigt vet vad ordet betyder men som använder det för att visa sig lite bättre än andra.

Under min tid som förkovrande student läste jag ett par terminer Filmvetenskap. Det blev där snabbt tydligt att ordet diskurs inte bara var viktigt, utan nödvändigt för att jag skulle förstå kursinnehållet. Jag fick bättre förklaringar till vad ordet betyder och efter en termin av diskursanalys kunde jag använda ordet som vilken humanist och kulturvetare som helst.

Ordet används på lite olika sätt i olika vetenskapliga discipliner men den vanligaste användningen, och den som jag syftar på, kommer från diskursanalysen. Ordet är då egentligen en kortform av ”diskursiv formation” som kan beskrivas som ”kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter”.

Mitt sätt att förklara begreppet är att se det som ett samlingsnamn för allting som rör kommunikationen kring ett specifikt ämnesområde. För att till exempel på ett trovärdigt sätt kunna diskutera datavetenskapliga ämnen, delta i den datavetenskapliga diskursen, räcker det inte att man kan programmera och ha koll på algoritmer, man måste förstå kulturen runt omkring. Man måste förstå vad det skulle innebära om det bevisas att P=NP, man måste veta vad en torrent tracker är, man ska ha koll på ett par webcomics, veta att man egentligen inte kan använda Microsoft Windows och förstå när MacOS är bättre än Linux. Man bör ha läst Liftarens Guide till Galaxen och alltid tycka att det är lite roligt när klockan på datorn visar 13:37. Det handlar kort och gott om att förstå kulturen kring ett ämnesområde.

Som konsult på ett nytt uppdrag är det viktigt att snabbt sätta sig in i diskursen på den nya arbetsplatsen. Det räcker inte att förstå kundens problem och veta hur de ska lösas. För att accepteras av de nya kollegorna på arbetsplatsen måste man förstå de sociala spelen. Vilka restauranger äter man på och vid vilken tid? Pratar man sport eller tv-serier på fikarasten? Vilken klädkod är det som gäller och vad är praxis kring bokandet av konferensrummen. Det är först när man förstår allt detta som man blir en del av den arbetsplatsiska diskursen.

För att anspela på artikelns titel kommer här en kort diskursdiskurs; några korta fakta man behöver veta för att kunna delta i diskursdiskursen. Ordet används främst av filosofer och konstvetare. Begreppet gjordes populärt av filosofen och idéhistorikern Michel Foucault. Personer som använder ordet ser lite ner på folk som inte kan använda begreppet, samtidigt som personer som inte använder ordet ser ner på personer som faktiskt gör det. Diskurs är väldigt akademiskt och används därför nästan bara av personer med många högskolepoäng. Man bör också veta att det är ganska pretentiöst att beskriva en konsults vardag med termer som arbetsplatsdiskurs.