Hur många av er har svårt att förklara för familj och vänner vad ni egentligen sysslar med på dagarna? Jag har då inte lyckats något vidare. Efter 18 år i branschen så är ”han jobbar med data” allt mina föräldrar får fram om någon frågar. Något som resulterar i att jag får med en dåres envishet hävda för släkten att jag vet marginellt mer än de om skrivardrivrutiner och felande Iphone-synkningar.
Nästa vecka har jag lovat att vara med en dag i min dotters förskoleklass. När den fruktade frågan kommer, ”vad jobbar Tildes pappa med då?” från klassens lärare och jag svarar:” Jag integrerar affärssystemet SAP med andra system, ofta med hjälp av en java och ABAP baserad messagebroker”, så har jag med största sannolikhet 25 fågelholkar som stirrar på mig.
Så vad gör jag då? Vad är viktigt för mig för att göra ett bra jobb? Att använda metaforer funkar ibland så jag funderade och kom fram till att framgångsfaktorerna för en lyckad systemintegration är ganska jämförbart med en bra kommunikation människor emellan.
Först och främst behöver man ta hänsyn till vilket språk (meddelandeformat) man kan kommunicera via, ex. engelska, swahili / cXML, Edifact. Sen får man titta på hur man vill och kan kommunicera (protokoll), dvs om man skall maila, chatta / SFTP, HTTPS. Hur ofta och hur mycket information som skall utbytas (meddelandefrekvens/volym)? Vad finns det för felhanteringsprocess om meddelandet inte kommer fram? Vad triggar ett meddelandeskick?
Tittar man på kommunikationen med sin partner så är en synkron kommunikation ofta ett krav. Om man inte svarar direkt så går det omedelbart ett larm som startar en felsökningsprocess: varför svarar inte systemet direkt. Vad är problemet? Är det överbelastat för att det pratar för mycket med något annat system? Kan vi sätta upp en dedikerad meddelande-kö som har prioritet till mitt system? Ett ”acknowledgement”-meddelande skall man väl få i alla fall så man vet att systemet fått mitt meddelande? Skall man ställa tillverkarna till svars för den bristande funktionaliteten?
Volym och frekvens av meddelande är givetvis av vikt. Blir det för mycket så är det stor risk att mottagande system går ner eller går ut i garaget och byter luftfiltret till gräsklipparen.
I vilken ordning meddelandena skickas kan vara viktigt. Om man skulle svara sin partner på frågorna: ”glömde du hämta barnen på dagis?” ”Älskar du mig?” i fel ordning med ”Ja”, ”Nej” så går genast larmet igen. Denna gång har supportärendet högsta prioritet. Du har en mycket begränsad tid att skicka om meddelanden i rätt ordning innan ärendet eskaleras och det börjar surra ”systembyte” eller ”uppgradering” runt omkring dig.
Meddelanden måste dirigeras rätt också. Ett meddelande avsett för ett internt system med konfidentiell information som routas fel till ett externt system är allvarligt, liksom ett privat mail avsett för sin käraste som skickas till chefen.
Meddelanden behöver också mappas på ett korrekt sätt så att samma information kan förstås av olika system. För att återkoppla till förskoleklassen och mitt yrke så bör min yrkesbeskrivning kodas till något som 6-7 åringar kan relatera till.
Klurar fortfarande på hur det meddelandet skall mappas. Allt jag kommer fram till är ”jag jobbar med datorer”. Någon därute som har gjort en bättre mappning som jag kan återanvända?
Hur man än vrider och vänder på det så handlar mycket i mitt liv om hur man säger det.
Läs mer om kommunikationens kraft och det här med datorer i vår blogg.
