Detta är den första av två artiklar som ger konkreta exempel på hur information, rätt använt, kan ge konkurrensfördelar. Detta i en miljö där mycket ligger utanför ens egna möjligheter till att påverka, ja rent av bäst beskrivet med kaosteori. Här är ett par exempel hämtade från min favoritsport segling, och syftet med texten är att förmedla några insikter från den miljön som kan vara till nytta inom företagsvärlden. Häng med!
Vinn racet med information!
Som i all annan idrott är teknik, fysik och exekvering avgörande för framgång. Men den som är snabbast runt banan har dessutom ofta skaffat ett övertag med hjälp av rätt information, både i god tid före, såväl som under racet.
Före racet
Redan före en tävling görs analyser av utrustningen: hur presterar båt och segel vid olika förhållanden. Ett exempel: Om det blåser 9 knop snett bakifrån (120 grader) bör man inom segling hålla en fart av 12 knop. Långsammare är ”off target”! Det är heller inte snabbast att segla med vinden rakt bakifrån – vilket man skulle kunna tro om man bara gick på intuition… Även externa faktorer som ström och vindar där man tävlar analyseras.Mer och mer av detta görs med avancerade numeriska metoder, men mycket handlar fortfarande om att testa, testa och åter testa och från dessa försök samla in och bearbeta data. Här är ett exempel på ett coolt företag som jobbar med prestanda-analys: http://www.sailingperformance.com/
Ett av de viktigaste resultaten från denna analys är så kallade polardiagram. Denna beskriver hur snabbt man borde kunna segla om man gör det optimalt under olika förhållanden. Detta ligger till grund för de mål man hela tiden jämför sin verkliga prestation mot.
Översatt till företagande då: ett verksamhetsmål eller en prognos utgår alltid från vissa antaganden om både den egna potentialen och omgivningen utanför. Det viktiga är att dessa antaganden är tydliga och att det går att följa upp prestation eller utfall mot mer än ett scenario! Ett annat analysresultat för kappseglare är så kallade cross-over diagram som visar vid vilka förhållanden en viss segeluppsättning är mest lämplig. Detta ger ett stöd som gör att man aldrig behöver fundera på när det är dags att ändra sin set-up när de förhållandena ändras.
Översatt till affärstermer kan man fundera på om den strategiska planeringen bör innehålla fler alternativa strategier och tydliga, mätbara, kriterier för när det är dags att eventuellt överge vissa taktiska delmål till förmån för andra i förväg formulerade delmål som bättre passar de nya rådande omständigheterna. Det skulle leda till ett mer snabbrörligt bolag.
Under racet
Här handlar det om att kombinera insikterna från det mödosamma datainsamlandet från konstruktions/testfasen med data om läget just nu. Då kan man blixtsnabbt fatta rätt beslut i en rörlig och ibland svårtolkad situation på banan. För att lyckas med detta vet alla som seglar att det ur ett informationsperspektiv behövs åtminstone tre saker:
- Att man gjort sin läxa före racet så att man vet när man seglar optimalt eller ej istället för att ha en känsla av att ”det känns bra” eller ”något är inte rätt”. Då kan man lättare fokusera på rätt saker.
- Att man har kalibrerade instrument. Känsla och erfarenhet är bra men man måste kunna lita på siffrorna!
- Att flera i besättningen hjälper taktikern att hålla utkik efter vindstråk och de medtävlandes manövrar.
Översatt till verksamhetsstyrning igen:
- Sätt mål för verksamheten som relaterar till organisationens fulla potential med tydliga antaganden om förutsättningar. Identifiera sedan aktiviteter för att minska det eventuella gapet mellan utfall och potential och fokusera på dessa. Denna metod för verksamhetsstyrning kallas ibland ”bridge the gap” eller ”opportunity driven forecasting” och är oftast använd inom försäljning men funkar även med kostnader inom t.ex. retail eller produktion.
- Underskatta inte vikten av förtroende för data som ligger till grund för nyckeltal och beslutsunderlag! Så fort tvivel uppstår kring definitioner eller datakvalitet bromsas beslutsfattandet och det är lätt hänt att man direkt övergår till magkänsla enbart och därmed tappar konkurrensfördelen som finns i väl utnyttjad data.
- En kultur där affärs-data ses som en tillgång och ägandeskap av densamma är väl definierat är en viktig konkurrensfördel, det är inte bara några business controllers ensamma jobb att intressera sig för siffrorna.
Hoppas dessa exempel väckt några intressanta tankar hos dig. I del 2 får du exempel på hur information kan användas för att få en närmare relation till kunderna.
Om du vill prata mer om segling, eller Business Intelligence för den delen – tveka inte att höra av dig! Missa heller inte vår grymma blogg – massor med inspiration och rolig läsning!
[HS-Learning-Business-critical-investment-SE]
