VARFÖR mäter vi affärsnytta? Kan vi svara på den frågan kommer det att bli enklare att mäta också, om vi nu behöver mäta. Vad som är värdefullt är enkelt att säga. HUR värdefullt det är, det är svårt! Det vill säga att kunna kvantifiera värdet.
Som beslutsfattare vill jag veta tillräckligt för att kunna avgöra om det är värt att genomföra (Kostnad/Genomförande är ett exempel). Jag vill troligen också veta om det är mer värt att genomföra än någon annan sak som vi skulle kunna göra istället. I själva verket kan vi sätta dessa 2 värderingar omvänt. Om vi är bra på att hitta saker värt att göra så behöver vi bara spendera tiden med att prioritera. Och om vi någonsin behöver tänka på om det är värt att göra eller inte, då måste vi hitta något mer värdefullt arbete att göra. Logiskt?
Estimat är ju gissningar. Bra gissningar. Dåliga gissningar.
Vi kan med mätningar alltid uppnå det resultat vi vill. I estimatet, anger vi där hur vi ska mäta? Förhoppningsvis är svaret ja på den frågan, men det är tveksamt om det faktiskt alltid är så. Om mätningen inte överensstämmer, är det då en dålig gissning eller är mätmetoden felaktig?
Om vi gissar på X innan. Mäter sedan och det visar sig bli Y. Skulle det då vara av fördel om vi sagt Y direkt, eller haft annan mätmetod för att komma fram till X?
Att spendera tid på att gissa bättre är onödigt, om resultatet inte kommer att påverka beslutet. En någorlunda gissning som ger oss ett vägval är betydligt mer värdefullt.
Ni förstår säkert vart jag vill komma. Vi måste börja ta små effektiva steg istället för 7milakliv. Genom att på bästa sätt möjliggöra att värdet levereras snabbare, behöver vi inte oroa oss för business case, dvs. förväntat värde (exakta gissningar). Vi vill ju minimera riskerna. Det gör vi inte genom att besluta på gissningar!
Med projekt (definitionen av projekt, start och slut och något mitt emellan) kommer vi inte kunna hämta hem något värde förrän första releasen. Håller ni med? Så det måste vara av värde att så snart som möjligt börja plocka hem små värden för att finansiera aktuell samt kommande release. Investeringen som görs är ju en kostnad som måste finansieras.
Så projektmetodiken måste möjliggöra en snabb återkoppling. Ett tidigt återbetalande av investeringen. Annars är det ett dåligt projekt oavsett.
Du kan bara veta intäkterna efter att funktionen eller ändringen är utvecklad. Vet vi om det är värt att utveckla den innan? Nej, vi kan bara gissa.
Vid nästa release, vet vi då om de var de nya funktionerna som bidrog till värdeökningen eller om det är marknaden, säljfaktorer eller andra faktorer som påverkat värdeökningen? Troligtvis inte. Så om nu gissningen överensstämmer med resultatet, så har ju ändå andra faktorer förmodligen också påverkat. Togs dessa med vid gissningen? Lucky shoot i sådana fall. Grattis!
Ser ni skillnaden på dessa två angreppssätt? I exemplet är det fiktiva enheter som går att byta ut mot er affär.
- I dag i vår verksamhet producerar vi två enheter. Efter vårt projekt är det tänkt vi producerar sju enheter. När vi uppnått sju är vi färdiga och kan börja tänka på vad vi ska förbättra i nästa projekt.
- Idag tror vi att det är två enheter. Vi vill att det ska vara minst sju och vi tror att om vi går den här vägen kommer det förmodligen att kunna produceras sju stycken. Förutsatt att det blir åtminstone 3 enheter producerade på samma tid så är det värt att utföra. Vi tror dessutom att risken att vi skulle uppnå mindre än det är mycket liten. Vi kommer att hålla koll under tiden för att se att vi är på rätt spår och justera riktning om det behövs.
Räkneexempel för angreppssätt 1 respektive 2.
Case: Vi vill utveckla oss från att producera 2 till 7 enheter. Det ska vara klart om 1 år.
Angreppssätt 1: Vi måste hitta en finansiär för 9 miljoner!
- 5FTE á 1000SEK/h, 200h/vecka motsvarar 200 000 SEK/vecka. Ca 9 000 000 SEK/år (45 effektiva veckor). Därefter kan värdet börja hämtas hem för att dels finansiera de spenderade 9MSEK. Samt lägga tid på att hitta en ny investering.
Angreppssätt 2: Vi måste hitta en finansiär för 800 000 SEK!
- 5FTE á 1000SEK/h, 200h/vecka motsvarar 200 000 SEK/vecka. Första release sker efter 2 veckor, dvs. 1 sprint á 2veckor. Det har då kostat 400 000 SEK. Redan då kan ett värde börja hämtas hem. Efter 2 sprintar (4v*200 000=800 000SEK) är teamet självfinansierat. Det vill säga de levererar ett värde som överstiger 400 000 SEK/sprint.
Vilket av dessa angreppssätt skulle du som beslutsfattare vilja ställas inför? I vilket ser du störst risk? Hur gör ni idag?
Jag föreslår att ni slutar besluta på gissningar och istället tar beslut på det ni faktiskt vet! Det blir så mycket bättre då!
Vill du ha mer inspiration? Ladda ner vår e-bok Små steg till affärsvärde redan idag och börja er resa.
[HS-Sma-steg-till-affarsvarde]
