Jag brukar säga att det ska vara lätt att göra rätt. Påståendet innehåller rim och smakar ganska gott att uttrycka, men framförallt ligger det mycket sanning i det. Det skulle lika gärna kunna lyda ”det ska vara svårt att göra fel”, tror poängen är gjord.
För visst blir det allt viktigare att skapa tydliga och lättillgängliga saker för att få uppmärksamhet, gehör och sympati. Om till exempel en webbshop, bokningssajt eller datorprogram inte känns enkelt och intuitivt att använda så överger vi den ganska snabbt. Dessutom förväntar vi oss ett fräscht och tidsenligt gränssnitt. Det finns numera många alternativ och med tiden har vi blivit ganska kräsna. Med all rätt säger jag. Nuförtiden är det inte acceptabelt med ett orimligt många klick för att utföra något relativt enkelt i ett datoriserat verktyg. Detta gäller oavsett om det handlar om en skolportal för ungarna eller ett planeringsverktyg på jobbet. Svårbegripliga program och krånglande system skapar dessutom stress. Nej, vi kan bättre! Användare kommer fortsätta att vara kräsna och ha höga krav. Det är användarna som i slutändan bestämmer hur bra ett verktyg är. Det måste alltså vara lätt att göra rätt.
Utvecklaren tillåter sig en hel del kreativ frihet när hen exempelvis skapar en webbplats, men det finns också riktlinjer som de följer och som bör iakttas om projektet ska bli framgångsrikt. Tänk om en designer skulle göra en webbplats, som visserligen hade ett intressant innehåll och koncept, men alldeles för svår att förstå och navigera på. Då vore hela projektet nästan meningslöst för kunden eller användaren. Samma sak gäller för affärssystem på jobbet, även om användarna ofta ”tvingas” att bruka angivna system trots att de egentligen inte är tillräckligt bra. Det finns så klart många orsaker till detta, men ett vanligt problem är att det inte arbetas tillräckligt aktivt med att göra saker bättre. Användarna måste involveras i skapandeprocessen så att alla verkligen förstår syfte och beteenden i användandet av verktyget. Andra viktiga saker som måste exponeras är frekvens och avsikt. Ett bra exempel på hur viktigt det är att hela tiden lyssna på sina användare är hur stora bildskärmstillverkare nu har insett att många användare inte vill ha sina inbyggda webbkameror riktade mot sig hela dagarna. Medvetenheten kring potentiella säkerhetsintrång är numera utbredd. Somliga tejpar över kameran eller sätter på ett fräckt klistermärke. Men det tillverkarna nu börjar göra på nyare modeller är att låta användaren avgöra om kameran ska vara utfälld och aktiv eller dold och passiv. Enkelt, men kanske nödvändigt.
Tappa aldrig ditt fokus på användarnas behov och deras beteenden.
Design ligger mig varmt om hjärtat. Oavsett om det gäller en telefon, system eller ett inredningsobjekt. En framgångsrik design är en balans mellan funktion och form. Det är inte längre tillräckligt att skapa en bra produkt rent tekniskt, den måste dessutom tillfredsställa användaren genom ett modernt yttre och intuitiva flöden i användningen.
Grundläggande och modern funktionalitet är idag ren sanitet, det krävs mer för att behålla sina användare:
- Intuitiv design – en nästan självförklarande arkitektur och navigering i verktyget
- Enkelt lärande – en användare som aldrig har sett användargränssnittet innan ska kunna utföra grundläggande uppgifter
- Effektiv användning – en erfaren användare ska snabbt kunna utföra sina uppgifter
- Minnesvärdhet – hur väl man kommer ihåg hur saker fungerar när man ser det igen, hur effektivt man är i användandet vid ett framtida besök
- Aktiv analys av fel och komplexitet – hur ofta användare gör fel när de använder systemet, hur allvarliga felen är och hur användarna får hjälp att ta sig ur felen
- Subjektiv tillfredsställelse – till sist är det avgörande om användaren faktiskt gillar att använda systemet
Det handlar alltså mycket om upplevelse. Men kommer inte funktion först? Jo, så är det ju. Men inte för att det egentligen är viktigare än användarupplevelsen. Funktion hänger ihop med syftet, men en balanserad kombination av båda kommer att borga för både trovärdighet och vilja hos användaren. Detta görs genom att på ett omedvetet sätt låta användaren förstå, uppleva och känna av både syftet och målet på sin användarresa. Hela vägen. Det finns många bra exempel på företag som gör precis det här och dessutom väldigt bra. Ett exempel skulle kunna vara ett amerikanskt dator- och hemelektronikföretag grundat 1976. De säljer egentligen inte hårda produkter, utan mjuka upplevelser. Den senaste tekniken är något vi kan förvänta oss, att skapa en personlig böjelse är något helt annat.
Hur börjar man närma sig det här då? Att få mer användbara system och gladare användare? Jo, som med mycket annat handlar det om att ta små steg i önskad riktning, enligt uppsatt strategi. Vi ska inte göra allt på en gång, inte investera som mest pengar när vi vet som minst om det faktiska behovet. Vi ska släppa prestigen av att alltid träffa rätt från början och ta små steg i rätt riktigt. Genom tidig återkoppling från användarna på delmängder av slutprodukten får vi ovärderlig återkoppling på kursen tidigare. Betatestning har funnits länge och går ut på att testa en preliminär version av något innan det släpps för skarpt bruk. Detta är idag en självklarhet, av just orsaken att få återkoppling från användarna tidigt. Det blir enklare att korrigera riktningen och inte minst är det ett sunt sätt att hushålla med pengarna.
För att skapa en fantastisk upplevelse, måste du hela tiden stämma av med dina kunder vad de vill ha och använda insikten till att skapa en attraktiv och personlig upplevelse. Om du kan skapa en upplevelse som är bättre än dina konkurrenters, kommer dina kunder förbli lojala och ignorera frestande konkurrenskraftiga erbjudanden.
Det ska vara lätt att göra rätt!
Läs gärna även min grymma kollega Sofies inlägg om användarupplevelse och vill du veta mer om små steg mot affärsvärde kan du ladda ner vår e-bok här!
