En sak som jag allt oftare reflekterar över och berättar för andra är det faktum att jag har haft en jädrans (ursäkta ordval, kom inte på något bättre) tur. Turen att jag fick intresse för informationsteknik (vi gör som alla andra och kallar det för IT från och med nu) redan i unga år. Det har visat sig vara en framtidssäkrad bransch, där folk inte dömer en utifrån antalet gråa hårstrån på huvudet eller prislappen på skjortan. Åtminstone inte i samma utsträckning som för andra yrken.
När man arbetar med IT så är det kunskap som styr och det är ofta unga passionerade människor som har mest kunskap. Det krävs nämligen att man är passionerad om man vill hänga med. Det som var det senaste och vassaste igår är redan utbytt dagen efter.
IT handlar om problemlösning
För min egen del så tror jag att det är två personlighetsdrag som föranlett mitt yrkesval. Det ena är att jag är nyfiken, jag gillar att prova nya saker. Konsekvensen blir att lika ofta som jag börjar något nytt så lägger jag ner något annat. Det andra är att jag blir frustrerad på mig själv om jag inte förstår hur något fungerar. Hur ska jag förklara det här då? Säg att jag har ett problem och vet att om jag gör på ett visst sätt så löser det problemet utan att veta vad som händer egentligen. Då vill jag veta vad som sker där under ytan, jag vill ha den logiska förklaringen.
Det gör att jag trivs ganska bra med att försöka förstå varför något inte fungerar och min erfarenhet av IT är att ungefär 70 % av all tid läggs på att just försöka förstå varför något inte fungerar. Som alltid med algoritmer (en uppsättning logiska instruktioner tänkt att lösa ett problem) så finns det alltid ett undantag. Det finns någon konstig kombination som man inte tänkte på eller tog hänsyn till från början, en så kallad bugg och den största delen av all tid på IT läggs på att identifiera och åtgärda dessa buggar. Gillar du att förstå vad som händer och att lösa problem – då är detta rätt väg att gå.
Allt började med en överdriven förtjusning för Tv-spel, som hade fått de flesta föräldrar rycka nätverkssladdar och kämpa emot. Men det ledde också till att jag började skruva ihop mina egna datorer och till exempel att jag laborerade med att sätta upp egna nätverk för att kunna spela (läs ”LAN:a”) med mina kompisar.
Idag, nästan tjugo år senare, ringer min elektroniskt programmerade sol-väckarklocka strax efter klockan sju. Jag tar en dusch, tar på mig skjortan, sveper en kopp bryggkaffe för att gå till jobbet. Mitt elektroniska passerkort låser upp skåpet och slussar mig igenom grindarna in i kontorslandskapet. Varje dag så sitter jag i princip uteslutande framför en bildskärm och knappar på tangenterna. Kod, kod, epost, lite mer kod och sen lite epost till. Jag är den moderna tidens fabriksarbetare, när vanliga hanterverkare och fabriksarbetare i allt högre utsträckning ersätts av robotar.
Robotarna lyder och följer algoritmer som är skrivna av andra personer som jag, bakom en bildskärm. Efter cirka nio timmar på kontoret så tar jag och klappar ihop min laptop, låser in den i mitt skåp och slussar mig ut genom grindarna för att ta mig hem. På kvällen somnar jag och samma historia återupprepar sig nästa dag. Det är inte längre en fysisk produkt som produceras av mig utan abstrakt kod som läses och kompileras av en dator. Åtta till fem, måndag till fredag.
Det kan ibland vara svårt att hålla igång passionen för IT när det genomsyrar hela ens arbetsliv. En metafor som understryker mitt resonemang skulle kunna vara en kock som blev kock på grund av sin passion för god mat. Tror ni den kocken är sugen på att laga mat när hen kommer hem efter en lång dag på jobbet med matlagning? Nej, troligen inte.
Håll passionen för ditt yrkesval vid liv
Så hur gör man för att upprätthålla sin passion för tekniken? För min del är det tre saker. Lärande, Hobby-projekt och prylar. De flesta vettiga arbetsgivare i en bransch som är föränderlig kommer inse att det är en bra investering att låta sina anställda vidareutbilda sig. Det behöver dessutom inte kosta speciellt mycket att betala för böcker och annat utbildningsmaterial om de dessutom troligen pluggar kvällstid. De anställda blir mer konkurrenskraftiga och kanske kan på sikt få mera stimulerande arbetsuppgifter, med andra ord Win/Win. Personligen är det viktigt att jag hela tiden lär mig mer. Precis som det för en hantverkare kan ta en livstid att bemästra sitt hantverk så gäller det i allra högsta grad även mitt yrkesval.
Hobby-projekt är något som jag också titt som tätt startar igång. För att nämna några exempel så roade jag mig förra semestern med att sätta upp en Ubuntu server hemma på en gammal laptop som inte användes. Några dagar senare hade jag installerat en Minecraft server, en SFTP server, ändrat NAT inställningarna på min router och satt upp en DYNDNS så jag kommer åt maskinen utifrån med en vanlig URL. Ett annat stimulerande projekt var mitt ”MagicMirror” bygge. En digital spegel som jag själv kan programmera att visa data från olika API:er. Äger du en gammal bildskärm och en Raspberry PI så är det bara att köra. Annars kommer du igång med delar för en tusenlapp om du är lite ekonomisk (kolla in det här: https://magicmirror.builders/)
Glaset specialbeställdes efter att jag fått till ramen och det är vanligt fönsterglas. Sedan klistrar jag på så kallat ”en vägs spegelfilm” som reflekterar ljuset från den sida med svagast ljus.
Sitter och kodar hemsidan som är relativt dynaisk.
Slutresultatet: En spegel som visar väder (API som hämtar data live från Malmö), tiden och en kalender. Visar även RSS-feed från SVT Nyheter och dessutom min ”todo” lista. En ganska informativ spegel alltså
Den tredje och sista punkten är att jag är en riktig prylfantast. Mitt hem är fullsmockat med tekniska prylar som drivs av elektricitet. Jag arbetar med data, så naturligtvis är jag mycket förtjust i att ha en klocka som kan mäta temperatur, steg, puls, lufttryck m.m. Jag till skillnad från många andra, oroar mig inte, utan ser fram emot den nya världen där snart varenda teknisk mackapär är integrerad och uppkopplad till internet.
Så min uppmaning till er blir att vara, precis som jag, tacksamma för att ni är passionerade över er bransch. Försök att hålla passionen, så väl som nyfikenheten och barnsligheten vid liv så länge ni kan.
