Det finns en tendens att många arbetsuppgifter uppdagas först mot slutet av ett projekt. Du börjar med en idé, den utvecklas till en uppsättning krav, och kraven överförs till arkitekt och design, men vi har fortfarande ingen fungerade kod. Inget att testa, inget att se, inget som berättar för oss att vi är på rätt väg, bara en massa dokument.
Det är först en bit in i utvecklingsprocessen som vi ser att delarna inte fungerar som förväntat. Allt försent inser vi alltså att vår förmåga att leverera brister. Det är också först därefter som vi börjar lösa projektets interna problem, de som inte tidigare kommit till ytan.
Hur fungerar värdeströmmen?
En värdeström avslöjar problemen, och tillåter oss att löpande lösa dem genom korta utvecklingsperioder, så kallade iterationer. Iterationerna tillåter oss att göra fel och att experimentera med lösningen inom vissa ramar. Vi kan enkelt ta oss tillbaka till ett tidigare tillstånd, eftersom den kortare leveranscykeln håller en mindre mängd upparbetad tid och material; helt enkelt binder mindre pengar. Mottot är att vi skall fallera tidigt, plocka upp bollen igen och göra rätt. Det är nu vi lär oss, omfamna dina misstag!
Som Albert Einstein en gång sa; ”Failure is success in progress”, eller ännu bättre;
”Success is 99 procent failure”
– Soichiro Honda
Istället för att starta och stoppa initiativ, budgeterar vi värdeströmmen för antalet ingående medarbetare samt material. Detta innebär att vi avsätter en årlig budget för personerna i värdeströmmen. Vi matar värdeströmmen med behov som bär värde för kunden. Vi slutar finansiera projekt och silo-funktioner, vi finansierar istället värdeströmmen. Detta hjälper oss att kuva rädslan för att göra fel samt att undvika politisk friktion och slöseri med tid. Vi låter bli att rycka personalen hit och dit. Vi utsätter dem inte för onödiga antaganden som sedan pressas samman i en deadline, där slutspurten resulterar i övertid, och en del ”hjältar” träder fram som brandmän och räddar projektet (och kanske sjukskrivs i processen). Istället skapar vi förutsättningar för en hållbar arbetsmiljö, där vi månad ut och månad in kan se samma arbetsflöde. Vi skapar en arbetsplats som känns trygg och värdefull att gå till. Värdeströmmen skapar kontinuitet!
Idag paralyseras en del verksamheter på grund av rädslan att göra fel vid budgetavstämningar och tidskalkyler. Kalkylerna uppdateras ihärdigt i ett försök att avspegla verkligheten. Till vilket värde? Kontroll? Nej då, det är bara en illusion som vi griper efter i tron om att vi kan kontrollera och styra dagens komplexa verklighet med metoder som uppfanns under sent 1800-tal (plommonstop, kol, pistonger, svänghjul, drivband och ånga). Vad är det som står i vägen? Är det inte dags att utmana status-quo?
Lean Agile är ett sätt att vara
Lean Agile lyfter upp problemen till ytan. Det är inte en metod, som du skruvar in i verksamheten och sedan fungerar saker och ting på ett bättre sätt. Lean Agile uppmärksammar oss på de tillkortakommanden som finns i verksamheten, och låter oss på ett nyktert och nyanserat sätt ta itu med dem. Lean Agile är ett sätt att vara!
